Hej. Jag vill srkiva min ridhistora nu! :)

När jag var 6 eller 7 år fick jag börja på hanikapridning på tyresö ridskola. Jag var lite rädd och vi hade ledare, vi skrittade bara ut i skogen och på vintern var det uppehåll. När jag blev 8 år frågade mamma om jag ville börja rida jag sa ja och vi sökte plats på ridsdolan. Jag kom in ganska snart och skulle börja på hettsvetts kursen. Jag minns inte alls vilken häst jag fick då. Men jag kommer iallfall ihåg att man fick lära sig vad alla borstar hette, sadeldelarna och tränsdelarna...det var verkligen svår och jag kom ju inte ihåg vad dem hette såaklrt. Sedan skötte vi om våra hästar vi hade. Efter det så fick man åka hem. Juste jag tror jag hade Musse...ja det hade jag.
På sista dagen fick man också rida med ledare i ridhuset.

När jag började rida på riktigt fick jag rida på Onsdagar md en nybörjagrupp och ridläraren Maria, jag fick såklart Musse första ridlektionen, jag minns inte alls av den ridlektionen men kommer ihåg att han var rätt busig och ville gå in till mitten hela tiden men ledaren hade ett fast tag i tygeln. När vi så småningom fick rida utan ledare kom jag ihåg att jag inte alls var rädd. Jag skrittade bara runt där i ridhuset med Musse. Det var 45 min och vi fick bara skritta runt. Vi fick lärde också oss hur man gjorde när man stannade hästarna och hur man gjorde när dem skulle gå framåt.

Jag hade en lång svaka där...men inte så konstigt, bara för att min mamma sa att jag hade ett hjärtfel och inte orkade lika mycket som alla andra och behövde gå in i mitten och vila så trodde Maria att hon inte fick säga till mig. Som exempelvis att trampa ner hälarna, sträcka på ryggen osv. Jag minns många gånger att jag kunde ramla av  2 ggr när vi fick så småningom hoppa. Jag hade ju inte nertrampande hälar och när hon inte alls sa till mig så gick ju det som det gick. Han smet åt sidan och vips ramlade av, han vägrade också en gång. Jag har ramlatav mer äb hälfeten på Musse. Jag fick sitta där på Musse också varje ridlektion. Jag fick inte byta hästar. Jag fick bara Musse. Jag kunde ha honom i två månader i sträck. Jag kände verkligen att jag ville ha en annan häst. Men jag vågade inte fråga Maria. Men tillslut...fick jag en annan häst. Det var Jonatan...
Jag minns hur mycket jag tyckte om honom, jag minns hur lydag han var med mig. Jag minns när vi fick galoppera runt i ridhuset och när jag hade honom. Det var så härligt.
Sedan fick jag byta hästar ett tag. Jag fick, Allan, Ronja, Jonatan, Nansen och sedan...fick jag Hell.
Han drog ner huvudet så fort han fick chansen och jag ramlade naturligtvis av. Sedan fick jag Nansen rätt många gånger och han ville byta varv och göra volter i mitten som Musse och kunde trava fort igenom hela ridhuet ett tag.
När jag sedan fick en annan häts efter många år. Det var Lollo...henne tyckte jag mer om än Jonatan. Jag började gilla henne mer och mer och fick henne rätt många gånger i rad där också. Så fort jag fick en annan häst kunde jag skrika i stallgången för att jag ville ha Lollo i stället för...till och med Jonatan. Men jag fick bita tag och rida Jonatan som jag tyckte också mycket om. Sedan fick hon en tumör eller vad det var för någon sjukdom i halsen och var tvungen att avlivas...jag tyckte så synd om henne och jag ville bara gå in till henne och säga hej då, men man fick absolut inte gå in till henne.

Sedan var det förberdeande. Då fick jag Comet. Jag var rädd och ville inte ha honom, men han var lydig och travade över bommarna.
Då var det dags för nästa ridlektion och jag fick naturligtvis Comet. Det gick jättebra kom jag ihåg och vips så hade jag tre favorithästar: Lollo, Jonatan och Comet. Bättre kunde jag inte tänka mig. Allt var så härligt och jag fick rida dem rätt ofta.
Sedan bytte vi till Fredagar. Jag och min syster Sarah som också hade börjat rida kom i samma grupp. Det var bra. Vi hade Claudia och det kändes som om hon inte gillade meig ett tag. Hon tittade konstigt på mig när hon gick i ridhuset. Hon sa inte heller till mig. Sedan lossnade det där vad ska man säga (såkallade) ogilligheten mellan oss. Hon började helt plötsligt säga till mig och om jag gjorde rätt så fick jag beröm. Det sprack helt enkelt mellan oss.
Allt kändes så bra. Jag fick byta till många hästar. En gång hade jag till och med Spot. Jag fick Nutina, Tella och Tuva förra våren i hoppning. Jag fick Jonatan, Hell igen...till och med Candino som jag hatade men när jag hade dressyrspö så blev han väldigt snabb och hon sa att han kunde börja bocka om han blev för snabb. Allt kändes så bra där också.
Och nu, har jag börjat på mellanponny. Det var min ridhistoria! :)